Att förstå någonting eller förhålla sig till saker och ting handlar ju så mycket om perspektiv. Det kan tyckas som vi lever bland ett myller av människor och i detta myller utsätts vi för massa slumpartade händelser som typ bananskal vi halkar iväg på och som i sin tur leder oss på olika vägar, som att vi skulle vara offer för en slags osynlig slumpkraft som driver vårt liv framåt.
Jag har skrivit om Marcus Du Sautoy förut. Han är professor i matematik vid Oxford universitet. Han hävdar det gammal visdom alltid vetat: att ingenting är en slump att hela vår existens fungerar genom principen orsak och verkan. Skillnaden mellan Marcus du Sautoy och Dalai Lama är ingen annan än att Dalai Lama kallar detta orsak och verkan för karma. För oss i vår föreställningsvärld och med de värderingar vi har så tycker vi Sautoy är mer trovärdig eftersom han kan bevisa sin teori med siffror men skillnaden i uppfattning är ändå inte annorlunda. Såklart menar jag att generalisera om mänsklighetens tyckanden, om någon tycker jag gör det. Jag håller mig inte till individuella tyckanden för det mesta utan till det som är genomsnittligt eller allmänmänskligt i den här bloggen.
Du Sautoy säger i sin programserie "Matematikens skönhet" att vad vi än gör så är allting en följd av handlingar. Han ger exempel på hur små saker som utspillt kaffe kan hindra oss att hinna med bussen och helt förändra våra planer för dagen. I ett större perspektiv kan vi uppleva samma fenomen i våra liv som helhet. Vi har en viss föreställning om vad vi ska göra, gå en viss utbildning eller skaffa barn, men det blir sällan som vi tänkt. Ibland blir det något helt annat, ibland något liknande det vi tänkt men aldrig exakt det vi tänkt. Vi kan inte planera och få exakt det vi vill ha eftersom andra fler saker påverkar vårt liv än bara vår vilja och handling. MEN vi är heller något offer av en osynlig kraft. Vi kan påverka ganska mycket ändå, speciellt med våra val av handling.
På gott och ont har vi sällan något annat val än att leva med våra handlingars konsekvens och hur de påverkar oss själva och vår omgivning. Utifrån det perspektivet - att varje handling har en konsekvens - blir också våra handlingar viktiga eftersom vi inte vet vad de i slutänden kan orsaka. Alla har hört talas om fjärilseffekten. Den att en fjärils vingslag kan orsaka en orkan på andra sidan jorden. Med det vill jag säga att våra handlingar har mycket större effekt än vi tror. Vi kan med andra ord inte förutspå hur våra handlingar påverkar vårt liv och andras i långa loppet. Även när vi tycker att vi känner oss obetydliga och att det inte betyder så mycket vad "lilla jag" gör, så har våra handlingar alltid någon betydelse och effekt: positiv eller negativ.
Jag menar inte att vi ska gå omkring helt paranoida om vad vi gör. Såklart. Däremot så tror jag syftet och ansvaret med handlingarna är viktiga att fundera över. Det pågår just nu en debatt på Facebook om ifall Lindex säljer sensullea kläder till småbarn eller inte. Lindex har inget ansvar menar de för de säljer bara det köparna vill ha. Om de i längden konserverar könsroller eller sexualiserar småbarn så är det inte deras ansvar utan köparens ansvar menar de. Många på Facebook menar också att personen som hävdar att de har dålig smak på Lindex är drabbad av moralpanik och att det här är bara en storm i ett vattenglas.
Lindex förklarar sig som offer för allmänheten men det är inte sanningen. Ingen är offer. Men jag tar inte mer än så ställning i frågan just i det här inlägget för det inte det är inte min åsikt jag vill ha fram, även om ni läsare säkert anar (i alla fall ni som känner mig) att jag inte gillar sexualisering av barn och jag tycker det är kvalificerat skitprat detta ord moralpanik.
I det här inlägget vill jag istället hävda att det här handlar om att ta ställning innan vi agerar OCH fundera över syftet: Vill jag som Lindex chef tjäna pengar? Ja. På vems bekostnad? Barnens och föräldrarnas. Är det rätt eller fel att då använda kläder som vi traditionellt associerar med sexualitet och till och med pornografi när jag som chef säljer till barn? Ska jag som Lindex ansvarig ta det ställningstagandet att sexualisera barn? Vad vill jag uppnå med det och vad kommer det ge för konsekvenser?
Syftet med våra handlingar är viktigt för det är detsamma som att rikta pilen i Dart och försöka hamna mitt i prick. För att våra handlingar ska få positiva konsekvenser måste vi ha rätt vinkel i kastet. Så är det. Det är faktiskt lag på det. En slags naturlag. Precis som tyngdlagen drar alltings varande ner mot jorden har varje handling en positiv och negativ konsekvens för någon eller något i vår omgivning. Lindex försöker på alla sätt lägga över alla viktiga frågor de är ansvariga för på andra, men de är ansvariga för sina handlingar, köparna för sina, det vill säga vägra köpa sexkläder till barn. Ska vi alls tala om någon osynlig kraft av slumpen eller massan så är det inte Lindex som är utsatt för den i så fall utan såklart barnen och i det perspektivet är det outsägligt lågt av Lindex att inte ta ansvar.
Jag har skrivit om Marcus Du Sautoy förut. Han är professor i matematik vid Oxford universitet. Han hävdar det gammal visdom alltid vetat: att ingenting är en slump att hela vår existens fungerar genom principen orsak och verkan. Skillnaden mellan Marcus du Sautoy och Dalai Lama är ingen annan än att Dalai Lama kallar detta orsak och verkan för karma. För oss i vår föreställningsvärld och med de värderingar vi har så tycker vi Sautoy är mer trovärdig eftersom han kan bevisa sin teori med siffror men skillnaden i uppfattning är ändå inte annorlunda. Såklart menar jag att generalisera om mänsklighetens tyckanden, om någon tycker jag gör det. Jag håller mig inte till individuella tyckanden för det mesta utan till det som är genomsnittligt eller allmänmänskligt i den här bloggen.
Du Sautoy säger i sin programserie "Matematikens skönhet" att vad vi än gör så är allting en följd av handlingar. Han ger exempel på hur små saker som utspillt kaffe kan hindra oss att hinna med bussen och helt förändra våra planer för dagen. I ett större perspektiv kan vi uppleva samma fenomen i våra liv som helhet. Vi har en viss föreställning om vad vi ska göra, gå en viss utbildning eller skaffa barn, men det blir sällan som vi tänkt. Ibland blir det något helt annat, ibland något liknande det vi tänkt men aldrig exakt det vi tänkt. Vi kan inte planera och få exakt det vi vill ha eftersom andra fler saker påverkar vårt liv än bara vår vilja och handling. MEN vi är heller något offer av en osynlig kraft. Vi kan påverka ganska mycket ändå, speciellt med våra val av handling.
På gott och ont har vi sällan något annat val än att leva med våra handlingars konsekvens och hur de påverkar oss själva och vår omgivning. Utifrån det perspektivet - att varje handling har en konsekvens - blir också våra handlingar viktiga eftersom vi inte vet vad de i slutänden kan orsaka. Alla har hört talas om fjärilseffekten. Den att en fjärils vingslag kan orsaka en orkan på andra sidan jorden. Med det vill jag säga att våra handlingar har mycket större effekt än vi tror. Vi kan med andra ord inte förutspå hur våra handlingar påverkar vårt liv och andras i långa loppet. Även när vi tycker att vi känner oss obetydliga och att det inte betyder så mycket vad "lilla jag" gör, så har våra handlingar alltid någon betydelse och effekt: positiv eller negativ.
Jag menar inte att vi ska gå omkring helt paranoida om vad vi gör. Såklart. Däremot så tror jag syftet och ansvaret med handlingarna är viktiga att fundera över. Det pågår just nu en debatt på Facebook om ifall Lindex säljer sensullea kläder till småbarn eller inte. Lindex har inget ansvar menar de för de säljer bara det köparna vill ha. Om de i längden konserverar könsroller eller sexualiserar småbarn så är det inte deras ansvar utan köparens ansvar menar de. Många på Facebook menar också att personen som hävdar att de har dålig smak på Lindex är drabbad av moralpanik och att det här är bara en storm i ett vattenglas.
Lindex förklarar sig som offer för allmänheten men det är inte sanningen. Ingen är offer. Men jag tar inte mer än så ställning i frågan just i det här inlägget för det inte det är inte min åsikt jag vill ha fram, även om ni läsare säkert anar (i alla fall ni som känner mig) att jag inte gillar sexualisering av barn och jag tycker det är kvalificerat skitprat detta ord moralpanik.
I det här inlägget vill jag istället hävda att det här handlar om att ta ställning innan vi agerar OCH fundera över syftet: Vill jag som Lindex chef tjäna pengar? Ja. På vems bekostnad? Barnens och föräldrarnas. Är det rätt eller fel att då använda kläder som vi traditionellt associerar med sexualitet och till och med pornografi när jag som chef säljer till barn? Ska jag som Lindex ansvarig ta det ställningstagandet att sexualisera barn? Vad vill jag uppnå med det och vad kommer det ge för konsekvenser?
Syftet med våra handlingar är viktigt för det är detsamma som att rikta pilen i Dart och försöka hamna mitt i prick. För att våra handlingar ska få positiva konsekvenser måste vi ha rätt vinkel i kastet. Så är det. Det är faktiskt lag på det. En slags naturlag. Precis som tyngdlagen drar alltings varande ner mot jorden har varje handling en positiv och negativ konsekvens för någon eller något i vår omgivning. Lindex försöker på alla sätt lägga över alla viktiga frågor de är ansvariga för på andra, men de är ansvariga för sina handlingar, köparna för sina, det vill säga vägra köpa sexkläder till barn. Ska vi alls tala om någon osynlig kraft av slumpen eller massan så är det inte Lindex som är utsatt för den i så fall utan såklart barnen och i det perspektivet är det outsägligt lågt av Lindex att inte ta ansvar.
