Mubarak är tydlig med att han inte tänker avgå och Obama, som tillhör västvärldens mest muslimhatande land säger lite försiktigt att Mubarak nog ändå måste ändra en del på sin inställning till maktutövande. För övrigt är det plötsligt mycket tyst i väst, är man tagen på sängen? Har fördomarna mot muslimer kommit på skam? Att det kanske, trots allt, inte finns någon gen som säger att. "Jag är muslim, jag dyrkar diktatur och undertryckelse." Har vi snart inte demoniserat muslimer färdigt? Frihetsbehov, behov av rätt och ordning, behov av rättvisa och mänskliga rättigheter finns inneboende i varje människa. Därför är det tragiskt att se att Obama som ska vara demokratins försvarare inte är mer engagerad än så än att han tar Mubarak ut ur klassrummet och talar honom till rätta och därefter ber demonstranterna att besinna sig. Det märks att Obama och ingen annan, av de stora pojkarna som försvarar demokratin, har en aning om hur det är att leva förtryckt. Revolution funkar sällan, ofta leder det till mer blod och hårdare tag, inte så mycket mer. Det är i alla fall det vi lär av historien.
Revolution är som när den misshandlande kvinnan går till motattack då och då i maktlösa ilskna utbrott för att vinna tillbaka lite av stoltheten och självkänslan, men den riktiga vändningen kommer inte förrän det finns stöd och hjälp mot förtryckaren. Då förtryckaren förlorar sitt enväldiga inflytande, det tycker jag ska vara USAs roll, inget annat. Ta ut mobbaren Mubarak ut ur klassrummet och ge honom en uppsträckning är inte lite patetiskt i jämförelse med det flammande hat landet USA har mot muslimer. Muslimer är godkända att hata och skylla på för att de är förtryckaren men när de väl vill ha demokrati är förvirringen och förlamning plötsligt där. Jag ser hur Obama funderar på ifall det kanske ändå inte är rätt att hata ett helt folk för vad folkets ledare gör. Jag ser honom framför mig klia sig i huvudet och plötsligt vara i en känslomässig konflikt om vem han nu ska ge sitt stöd. Vojne vojne, hoppas detta får oss att vakna i alla fall och som sagt fundera på att det kanske inte finns en diktaturgen i det muslimska blodet.
