1 juni 2011

Avslöjande hemligheter

Jag förundras över hur mycket mysterium och hemligheter livet innehåller. Vi tror att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt och så visar det sig då och då att det man trott på inte är sant. Vissa får veta att de har ett syskon som familjen undanhållit, att deras far inte är far, att mannen de lever med lever dubbelliv och så vidare. Det är inte alltid förhållanden som kan vara avslöjande. Ibland har vi föreställningar om saker och ting som ställs på sin kant. Vi kan exempelvis ha en föreställning om någon gammal kärlek som plötsligt ställs på ända och allting om hur det egentligen förhållit sig, hela tiden, uppenbarar sig samtidigt som den gamla föreställningen eroderar.

Vad det än handlar om är det ett intressant faktum att livet styr oss. Något som händer kan totalt förändra vår livssituation, vår syn på livet och kärleken på en sekund, av en insikt, en händelse eller bara ett nytt perspektiv. Plötsligt står vi där med tankar, känslor, rädslor, frågor och kanske även ilska inför något helt nytt på ett ganska dramatiskt vis, något helt nytt vi inte ens bett om att få. Vad gör vi då? Ja är vi smarta så lär vi oss något av det, accepterar vi det inte så utvecklas oftast en brottningsmatch med livets kalla fakta och den förlorar man alltid.

Ofta är vi inte helt ensamma i livet, vi har andra att tänka på och vi måste dels gå igenom en inre kris, dels kanske hantera omgivningens reaktion av det omvälvande. Det är inte lätt. Det sätter prov på vår förmåga att vänta in sig själv och andra för att komma i fas och gå vidare. Det är lätt att skriva i en mening men kanske i verkligheten innebär flera faser av uppbrott, gräl, tårar, apati och bearbetning som kanske tar månader eller år innan vi är över på andra sidan igen. Det är sällan roligt när livet avslöjar saker för oss.

Men jag ska inte snöa in på hur jobbigt det kan vara. Det som är intressant är att det inte sällan innebär att vi känner oss som en börda släppt och att allt överhuvudtaget känns klarare och lättare efter att man hämtat sig från chocken. Det verkar som inget i livet sker av olyckliga omständigheter, det verkar ske i gott syfte eftersom slutresultatet alltid är gott och det är svårt att göra sig av med känslan att livet, som ett eget väsen, hållit detta hemligt och avslöjar det i exakt rätt sekund.